見出語 |
用例 |
anaikāntika (hetvābhāsa) |
NB 3.68-69: tathaikasya rūpasyāsapakṣe 'sattvasyāsiddhāv anaikāntiko hetvābhāsaḥ // yathā śabdasya (a)nityatvādike dharme sādhye prameyatvādiko dharmaḥ sapakṣavipakṣayoḥ sarvatraikadeśe vā vartamānaḥ // NB 3.70-71: tathāsyaiva rūpasya sandehe 'py anaikāntika eva // yathāsarvajñaḥ kaścid vivakṣitaḥ puruṣo rāgādimān vā sādhye vaktṛtvādiko dharmaḥ sandigdhavipakṣavyāvṛttikaḥ // NB 3.71-72: sarvajño vaktā nopalabhyate ity evaṃprakārasyānupalambhasyādṛśyātmaviṣayatvena sandehahetutvāt / [tato] asarvajñaviparyayād vaktṛtvāder vyāvṛttiḥ sandigdhā // vaktṛtvasarvajñatvayor virodhābhāvāc ca yaḥ sarvajñaḥ sa vaktā na bhavatīty adarśane 'pi vyatireko na sidhyati sandehāt // NB 3.78-79: sa ca dvividho api virodho vaktṛtvasarvajñatvayor na sambhavati // na cāviruddhavidher anupalabdhāv apy abhāvagatiḥ // NB 3.80-82: rāgādīnāṃ vacanādeś ca kāryakāraṇabhāvāsiddheḥ // arthāntarasya cākāraṇasya(/vākaraṇasya) nivṛttau na vacanāder nivṛttiḥ // iti sandigdhavyatireko anaikāntiko vacanādiḥ // NB 3.95-97: dvayo rūpayor ekasya asiddhāv aparasya ca sandehe anaikāntikaḥ // yathā vītarāgaḥ kaścit sarvajño vā, vaktṛtvād iti // vyatireko 'trāsiddhaḥ, sandigdho 'nvayaḥ // sarvajñavītarāgayor viprakarṣād vacanādes tatra sattvam asattvaṃ vā sandigdham // NB 3.98-110: anayor eva dvayo rūpayoḥ sandehe 'naikāntikaḥ // yathā sātmakaṃ jīvaccharīraṃ prāṇādimattvād iti // na hi sātmakanirātmakābhyām anyo rāśir asti yatra [ayaṃ] prāṇādir vartate(/varteta) // ātmano vṛttivyavacchedābhyāṃ sarvaaṃgrahād // na apy anayor ekatra vṛttiniścayaḥ // sātmakatvena nirātmakatvena(/anātmakatvena) vā prasiddhe prāṇāder asiddheḥ // tasmāj jīvaccharīrasambandhī prāṇādiḥ sātmakād anātmakāc ca sarvasmād vyāvṛttatvena asiddhes tābhyāṃ na vyatiricyate // na tatra anveti // ekātmany apy asiddheḥ // nāpi sātmakān nirātmakāc(/anātmakāc) ca tasya anvayayatirekayor abhāvaniścayaḥ // ekābhāvaniścayasya aparabhāva[niścaya]nāntarīyakatvāt // anvayavyatirekayor anyonyavyavacchedarūpatvāt // ata(/tata) evānvayavyatirekayoḥ sandehād anaikāntikāḥ // sādhyetarayor ato niścayābhāvāt //
NPra 3. 2. 2: anaikāntikaḥ ṣaṭprakāraḥ / (1) sādhāraṇaḥ, (2) asādhāraṇaḥ, (3) sapakṣaikadeśavṛttir vipakṣavyāpī, (4) vipakṣaikadeśavṛttiḥ sapakṣavyāpī, (5) ubhayapakṣaikadeśavṛttiḥ, (6) viruddhāvyabhicārī ceti /
HTU 25: tatra yo hetuḥ sapakṣavipakṣayor ubhayatrāsti nāsti vā saṃdihyate / aprasiddhasaṃbandho vā so 'naikāntikasaṃjñnako hetvābhāsaḥ / vādinaḥ prativādino vā sādhayitum iṣṭasyaikāntasyāsādhanāt // HTU 47: uktā nava ete 'naikātikasaṃjñakā hetvābhāsāḥ //
TSop 3.12: tathaikasya rūpasyāsapakṣe 'sattvasyāsiddhāv anaikāntiko hetvābhāsaḥ / yathā śabdasya nityatvādike dharme sādhye prameyatvādiko dharmaḥ sapakṣavipakṣayoḥ sarvatraikadeśe ca vartamānaḥ / nityatvādika ity atrādiśabdena prayatnānantarīyakatvāprayatnānantarīyakatvayor grahaṇam / prameyatvādika ity atrādiśabdenānityatvāsparśatvayor grahaṇam / kiṃbhūtaḥ prameyatvādiko dharmo 'naikāntikaḥ / sapakṣavipakṣayoḥ sarvatraikadeśe ca vartamānaḥ / nityaḥ śabdaḥ prameyatvād ity atra nityatve sādhye prameyatvaṃ sapakṣavipakṣayor vartate / ekadeśe ca vartamāna ity atrāpi sapakṣavipakṣayor iti saṃbandhanīyam / caśabdenaitat kathayati / na kevalaṃ sapakṣavipakṣavyāpi prameyatvam anaikāntiko hetvābhāsaḥ / yo 'pi sapakṣavyāpī vipakṣaikadeśavṛttiḥ / tathā vipakṣavyāpī sapakṣaikadeśavṛttiḥ / yo vā sapakṣavipakṣayor ekadeśavṛttiḥ sarvo 'sāv anaikāntiko hetvābhāsa iti / TSop 3.14: dvayo rūpayor ekasyāsiddhāv aparasya ca saṃdehe 'naikāntikaḥ / dvayor ity anvayavyatirekayoḥ / ekasyāsiddhāv iti / asapakṣe 'sattvasya / aparasya saṃdeha iti sapakṣe sattvasya / yathā vītarāgaḥ sarvajño vā vaktṛtvād iti / vyatireko 'trāsiddhaḥ saṃdigdho 'nvayaḥ / sarvajñavītarāgayor viprakarṣād vacanādes tatra sattvam asattvam vā saṃdigdham / anayor eva dvayo rūpayoḥ saṃdehe 'naikāntikaḥ / yathā sātmakaṃ jīvaccharīraṃ prāṇādimattvād iti / na hi sātmakānātmakābhyām anyo rāśir asti yatra praṇādir vartate / nāpy anayor ekatra vṛttiniścayaḥ / ata evānvayavyatirekayoḥ saṃdehād anaikāntikaḥ / sādhyetarayor ato niścayābhāvāt / |
ananvaya (sādharmyadṛṣṭāntābhāsa) |
NB 3.127: [tathā] ananvayo ....., yathā
yo vaktā sa rāgādimān, iṣṭapuruṣavat / NPra 3. 3. 1. 4: ananvayo yatra vinānvayena sādhyasādhanayoḥ sahabhāvaḥ pradarśyate / yathā ghaṭe kṛtakatvam anityatvaṃ ca dṛṣṭam iti // HTU 65: tatrānanvayo yathā / yo vaktā sa rāgādimān rathyāpuruṣavat / vaktṛtvarāgādimattvayoḥ kāryakāraṇabhāvapratiṣedhāt // TSop 3.19: yatra sādhyena hetor vyāptir nāsti so 'nanvayaḥ / yo vaktā sa rāgādimān iṣṭapuruṣavat / atrānvayo nāsti / na hi rāgādīnāṃ vacanasya tādātmyalakṣaṇas tadutpattilakṣano vā pratibandho 'sti yenātrānvayaḥ syāt / |
anumeya |
NB 2.8: anumeyo 'tra jijñāsitaviśeṣo dharmī // TSop 2.5: anumeyo 'tra jijñāsitaviśeṣo dharmī / atreti hetulakṣaṇe niścetavye / jijñāsitaviśeṣagrahaṇena cājñātaviśeṣatāmātram upalakṣyate anyathā hi vyāptismaraṇayuktasyāgnyādikaṃ paryeṣamāṇasya dhūmādidarśanamātrād eva naganitaṃbādau vahnyādipratītir yā sā na saṃgṛhītā syāt / |
anumāna |
NB 1.2-3: dvividhaṃ samyagjñānam // pratyakṣam anumānaṃ ca // NB 1.16-17: anyat sāmānyalakṣaṇam // so 'numānasya viṣayaḥ // NB 2.1-2: anumānaṃ dvidhā // svārthaṃ parārthaṃ ca // NB 2.4: pramāṇaphalavyavasthātrāpi pratyakṣavat //
NPra 4. 2.: anumānaṃ liṅgād arthadarśanam / liṅgaṃ punas trirūpam uktam/ tasmād yad anumeye 'rthe jñānam utpadyate 'gnir atra anityaḥ śabda iti vā tad anumānam // HTU 97: anumānaṃ dvidhā svārthaṃ parārthaṃ ca / TSop 1.3: mīyate 'neneti mānam / liṅgagrahaṇasaṃbandhasmaraṇayoḥ paścānmānam anumānam / etac ca rūḍhivaśāl labhyate / tena dharmiviśeṣavarti liṅgaṃ dṛṣṭavato liṅgaliṅginoś ca saṃbandhaṃ smṛtavato yataḥ parokṣavastvālambanaṃ jñānam utpadyate, tad anumānaśabdenābhidhīyate // Tsop 2.1: anumānaṃ dvidhā svārthaṃ parārthaṃ ca / svasmāy idaṃ svārtham / yena svayaṃ pratipadyate / parasmāy idaṃ parārtham / yena paraṃ pratipādayati / |
anumānanirākṛta (pakṣābhāsa) |
NB 3.52: anumānanirākṛto yathā nityaḥ śabda iti // |
anumānaviruddha (pakṣābhāsa) |
NPra 3.1.1: anumānaviruddho yathā / nityo ghaṭa iti // HTU 13: anumānaviruddho yathā / vedavākyaṃ dharmy apauruṣeyam iti sādhye / prayatnānantarīyakatve śabdasya pauruṣeyatvasya prasādhanāt // |
anumānābhāsa |
NPra 4. 5: hetvābhāsapūrvakaṃ jñānam anumānābhāsam / hetvābhāso hi bahuprakāra uktaḥ / tasmād yad anumeye 'rthe jñānam avyutpannasya bhavati tad anumānābhāsam // HTU 103: anumānābhāsaḥ kīdṛśaḥ / pūrvavat / śeṣavat / sāmānyatodṛṣṭam ceti paraiḥ kalpitam anumānaṃ sarvam anumānābhāsaḥ // teṣu tādātmyatadutpattilakṣaṇasya pratibandhābhāvāt / siddhe saty eva hi kāryakāraṇabhāve vyāpyavyāpakabhāve ca sādhyasādhanabhāvo nānyathā vyabhicārasaṃbhavāt // 104. yathā vṛṣṭimān ayaṃ megho gambhīradhvanatvād iti / gambhīradhvanavato 'pi meghasya vṛṣṭivighātasaṃbhavāt // 105. yathā upari vṛṣṭo devo nadīpūradarśanāt / bandhabhaṅgādināpi nadīpūrasya darśaṇāt // 106. yathā pakvā ete taṇḍulā ekasthālyantargatatvād dṛṣṭataṇḍulavat // 107. pakvāny etāny phalāni ekaśākhaprabandhāt / upayuktaphalavat / atra bhūyo darśane 'pi sādhyasādhanayor vyabhicārasaṃbhava eva // 108. yathā yat pārthivaṃ tat sarvaṃ lohalekhyaṃ dṛṣṭam / yathā kāṣṭhādi / vajram api pārthivaṃ // 109. yaḥ prāṇi sa sarvaḥ sagrīvaḥ / yathā karabhādiḥ, kulīro 'pi prāṇī // 110. tathā yad dravad dravyam ārdrakṛt tad dṛṣṭaṃ yathodakaṃ / pāradam api dravad dravyam iti / evam anye 'py anumānābhāsā draṣṭavyā iti // |
anupalabdhi (liṅga/hetu) |
NB 2.13: tatrānupalabdhir yathā na pradeśaviśeṣe kvacid ghaṭa upalabdhi-lakṣaṇaprāptasyānupalabdher iti // NB 2.26-28: pratiṣedhasidddhir yathoktāyā evānupalabdheḥ // sati vastuni tasyā asambhavāt // anyathā cānupalabdhilakṣaṇaprāpteṣu deśakālasvabhāva-viprakṛṣṭeṣv ātmapratyakṣanivṛtter abhāvaniścayābhāvāt // NB 2.29-30: amūḍhasmṛtisaṃskārasyātītasya vartamānasya ca pratipattṛ-pratyakṣasya nivṛttis abhāvavyavahārasādhanī // tasyā evābhāvaniścayāt // NB 2.31: sā ca prayogabhedād ekādaśaprakārā // NB 2.43: ime sarve kāryānupalabdhyādayo daśānupalabdhiprayogāḥ svabhāvānupalabdhau saṃgraham upayānti // NB 2.44-45: pāraṃparyeṇārthāntaravidhipratiṣedhābhyāṃ prayogabhede 'pi // prayogadarśanābhyāsāt svayam apy evaṃ vyavacchedapratītir bahvatīti svārthe 'numāne 'syāḥ prayoganirdeśaḥ // NB 2.46-47: sarvatra cāsyām abhāvabhāvavyavahārasādhanyām anupalabdhau yeṣāṃ svabhāvaviruddhādīnām upalabdhyā kāraṇādīnām anupalabdhyā ca pratiṣedha uktas teṣām upalabdhilakṣaṇaprāptānām evopalabdir anupalabdhiś ca veditavyā // anyeṣāṃ virodhakāryakāraṇabhāv(ābhāv)āsiddheḥ // NB 2.48-49: viprakṛṣṭaviṣayānupalabdhiḥ pratyakṣānumānanivṛttilakṣaṇā saṃśayahetuḥ // pramāṇanivṛttāv ap arthābhāvāsiddher iti // NB 3.9: yad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ san nopalabhyate so 'sadvyavahāraviṣayaḥ siddhaḥ / yathānyaḥ kaścid dṛṣṭaḥ śaśaviṣāṇādiḥ / nopalabhyate ca kvacit pradeśaviśeṣa upalabdhilakṣaṇaprāpto ghaṭa iti [anupalabdhiprayogaḥ] // NB 3.25: vaidharmyavataḥ prayogaḥ: yat sad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ tad upalabhyata eva, yathā nīlādiviśeṣaḥ / na caivam iha / upalabdhilakṣaṇaprāptasya sata upalabdhir ghaṭasya ity anupalabdhiprayogaḥ // NB 3.35: anupalabdhāv api yat sad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ tad upalabhyata eva ity ukte, anupalabhyamānaṃ tādṛśam asad iti pratīter anvayasiddheḥ //
TSop 2.7: tatra pratiṣedhyasyopalabdhilakṣaṇaprāptasyānupalabdhir abhāvavyavahārasādhanī / ..... tasyānupalabdhir abhāvavyavahāraṃ sādhayati / deśakālasvabhāvaviprakṛṣṭa-pratyayāntaravikalavyavacchedārthaṃ viśeṣaṇopādānam / na cātra pratiṣedhamātram anupalabdhiḥ / tasya svayam asiddheḥ siddheś cānaṅgatvāt / kiṃ tu vastvantarasyopalabdhir eva / vastuno 'pi na yasya kasyacit / api tu pratiṣedhyābhāvākṣepakasyaiva / na tv ekajñānasaṃsargina eva / yadi hy ekajñānasaṃsargivastvantaropalambho 'nupalabdher lakṣaṇaṃ syāt tadā iha devadattopalambhād bahirabhāvas tasyaiva kathaṃ sidhyati / na hi tatraikajñānasaṃsargivastvantaropalambho 'sti // TSop 2.8: iyaṃ cānupalabdhiḥ karmakartṛdharmatayā dviprakārā / tatra yadā karmadharmo 'nupalabdhis tadā ghaṭaviviktabhūtalaṃ / yadā tu kartṛdharmas tadā tadāśritaṃ jñānam / tatra yat tad ghaṭavaikalyaṃ tad bhūtalasya svarūpam eveti tadgrāhinā jñānena gṛhītam eveti / tasmād iyam anupalabdhir mūḍham praty abhāvavyavahāram eva sādhayati / amūḍhasya pratyakṣa eva siddhatvāt / kāraṇānupalabdhyādayas tu parokṣe viṣaye pravartamānā abhāvaṃ sādhayanty eva / vartamānakālā ceyaṃ gamikā atītakālā cāsati smṛtimanaskārabhraṃśe / tato nāstīha ghaṭo 'nupalabhyamānatvāt / nāsīd iha ghaṭo 'nupalabdhād iti śakyaṃ avasātum / na tu na bhaviṣyaty atra ghaṭo, 'nupalapsyamānatvād iti / anāgatāyāḥ saṃdigdharūpatvāt // TSop 2.9. iyaṃ ca prayogabhedād anekaprakārā / TSop 2.10: ime sarve kāraṇānupalabdhyādayaḥ pañcadaśānupalabdhiprayogāḥ svabhāvānupalabdhau saṃgraham upayānti pāraṃparyeṇārthāntara-vidhipratiṣedhābhyāṃ prayogabhede 'pi svabhāvānupalabdhau saṃgrahaṃ tādātmyena gacchanti / etad uktaṃ bhavati / anupalabdhirūpatā tāvat sarvāsām aviśiṣṭā / tathā svabhāvaviruddhopalabdhyādāv apy anupalabdhirūpatā vidyata eva / sahābhāvākṣepikā yasyopalabdhiḥ sā tasyānupalabdhir ity anupalabdhilakṣaṇayogāt / tathā hi yeyaṃ vahner upalabdhiḥ sā śītābhāvam ākṣipati / TSop 3.4: tatrānupalabdheḥ sādharmyavān prayogaḥ / yad yatropalabdhilakṣaṇaprāptaṃ san nopalabhyate sa tatrāsadvyavahāraviṣayaḥ / yathā śaśaśirasi śṛṅgaṃ / nopalabhyate ca kvacitpradeśaviśeṣa upalabdhilakṣaṇaprāpto ghaṭa iti / atra dṛṣṭāntadharmiṇaḥ śaśaśirasaḥ sādhyadharmiṇaś ca pradeśaviśeṣasyopalabdhi-lakṣaṇaprāptapratiṣedhyānupalambhahetukṛtaṃ sādṛśyam abhidheyam // TSop 3.6: anupalabdher vaidharmyavān prayogaḥ / yat sad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ tad upalabhyata eva / yathā nīlaviśeṣaḥ / na caivam ihopalabdhilakṣaṇaprāptasya ghaṭasyopalabdhir iti / atra hi dṛṣṭāntadharmiṇo nīlaviśeṣasya sādhyadharmiṇaś ca pradeśasyopalabdhi-lakṣaṇaprāptaniṣedhyānupalambhākhyahetukṛtaṃ vaisādṛśyam abhidheyam / |
anupalambhahetu(=anupalabdhihetu) |
HTU 102: anupalambhahetur yathā / nātra ghaṭa upalabdhilakṣaṇaprāptasyānupalabdheḥ śaśaviṣāṇādivat / atrāpi dṛṣyānupalambho dṛṣyābhavena vyāpto yadā niścitas tadāyaṃ hetur gamakaḥ // |
anvaya (& vyatirekaor sādharmya & vaidharmya) |
NB 3.28-31: sādharmyeṇāpi hi prayoge arthād vaidharmyagatir iti // asati tasmin sādhyena hetor anvayābhāvāt // tathā vaidharmyeṇāpy anvayagatiḥ // asati tasmin sādhyābhāve hetvāabhāvasyāsiddheḥ // NB 3.32-33: na hi svabhāvapratibandhe asaty ekasya nivṛttāv aparasya niyamena nivṛttiḥ // sa ca dviprakāraḥ sarvasya / tādātmyalakṣaṇas tadutpattilakṣaṇaś cety uktam // NB 3.34-35: tena hi nivṛttiṃ kathayatā pratibandho darśanīyaḥ. tasmāt nivṛttivacanam ākṣiptapratibandhopadarśanam eva bhavati / yac ca pratibandhopadarśanaṃ tad eva anvayavacanam ity ekenāpi vākyenānvayamukhena vyatirekamukhena vā prayuktena sapakṣāsapakṣayor liṅgasya sadasattvakhyāpanaṃ kṛtaṃ bhavatīti na avaśyaṃ vākyadvayaprayogaḥ // anupalabdhāv api yat sad upalabdhilakṣaṇaprāptaṃ tad upalabhyata eva ity ukte, anupalabhyamānaṃ tādṛśam asad iti pratīter anvayasiddheḥ // HTU 85: tathā hi / vādakāle vyāptipūrvaka eva prayogaḥ kartavyaḥ yat kṛtakaṃ tat sarvam anityam dṛṣṭaṃ yathā ghaṭādir iti / sādhyena sādhanasya dṛṣṭānte vyāptikathanam anvaya ucyate // |
anyatarāsiddha (hetvābhāsa) |
NPra 3.2.1.1: kṛtakatvād iti śabdābhivyaktivādinaṃ praty anyatarāsiddhaḥ // |
apradarśitavyatireka(vaidharmyadṛṣṭāntābhāsa) |
NB 3.135: apradarśitavyatireko yathā, anityaḥ śabdaḥ, kṛtakatvād ākāśavad iti [vaidharmyeṇa] // HTU 79: apradarśitavyatireko yathā / anityaḥ śabdaḥ kṛtakatvād ākāśādivad iti / paramārthataḥ saṃyag dṛṣṭānto 'py ayam vaktṛdoṣād dṛṣṭāntābhāsaḥ / parārthānumāne vaktur guṇadoṣayor vicāryamāṇatvāt / tathā hi yan nityaṃ tat sarvaṃ niyamenākṛtakaṃ dṛṣṭaṃ yathākāśādir iti vacanena vibhajya vaktrā vyāptipūrvako vyatireko na pradarśita ity apradarśitavyatirekaḥ // TSop 3.20: apradarśitavyatirekaḥ / yathā 'nityaḥ śabdaḥ kṛtakatvād ākāśavad iti vaidharmyeṇa / yo hy anityaḥ śabdaḥ kṛtakatvād iti prayoge vaidharmyeṇākāśavad iti brūyāt tena vidyamāno 'pi vyatireko na pradarśitas tathā / yadā aśeṣapadārthopasaṃhāreṇānityatvābhāve kṛtakatvābhāvo yathākāśavad iti karoti tadā vyatireko darśito bhavati / na punar upamānamātreṇa / |
apradarśitānvaya (sādharmyadṛṣṭāntābhāsa) |
NB 3.127: [tathā] ..... apradarśitānvayaś ca, ..... / anityaḥ śabdaḥ kṛtakatvād ghaṭavad iti // HTU 66: apradarśitānvayo yathā / anityaḥ śabdaḥ kṛtakatvād iti / atra vidyamāno 'pi anvayo vyāptyā na darśita iti / vaktṛdoṣād ayaṃ dṛṣṭāntābhāsaḥ // TSop 3.19: apratidarśitānvayaḥ / yathā anityaḥ śabdaḥ kṛtakatvād ghaṭavad / atra yady api kṛtakatvasyānityatvenānvayo 'sti / na tu vacanenākhyāta ity avidyamāna ivāsau / vyāpyavyāpakabhāvasya vacanenāpradarśitatvād iti / |
aprasiddhaviśeṣaṇa(pakṣābhāsa) |
NPra 3.1.1: aprasiddhaviśeṣaṇo yathā bauddhasya sāṃkhyaṃ prati vināśī śabda iti // HTU 17: aprasiddhaviśeṣaṇo yathā / vaiśeṣikasya sāṃkhyaṃ prati vināśī śabda iti sādhye // |
aprasiddhaviśeṣya(pakṣābhāsa) |
NPra 3.1.1: aprasiddhaviśeṣyo yathā / sāṃkhyasya bauddhaṃ prati cetana ātmeti // HTU 18: aprasiddhaviśeṣyo yathā / sāṃkhyasya bauddhaṃ prati ātmā cetana iti sādhayataḥ // |
aprasiddhobhaya(pakṣābhāsa) |
NPra 3.1.1: aprasiddhobhayo yathā / vaiśeṣikasya bauddhaṃ prati sukhādisamavāyikāraṇam ātmeti // |
asapakṣa(=vipakṣa) |
NB 2.10: na sapakṣo 'sapakṣaḥ, tato 'nyas tadviruddhas tadabhāvaś ca // TSop 2.7: na sapakṣo 'sapakṣaḥ / tato 'nyas tadviruddhas tadabhāvaś ca / |
asiddhahetvābhāsa |
NB 3.59: ekasya rūpasya dharmisambandhasya asiddhau sandehe vāsiddho (/cāsiddho) hetvābhāsaḥ // NB 3.60: yathā anityaḥ śabda iti sādhye cākṣuṣatvam ubhayāsiddham // NB 3.61: cetanās tarava iti sādhye sarvatvagapaharaṇe maraṇaṃ prativādy-asiddham, vijñāneindriyāyur nirodhalakṣaṇasya maraṇasyānenābhy-upagamāt, tasya ca taruṣv asambhavāt // NB 3.62: acetanāḥ sukhādaya iti sādhye utpattimatvaṃ anitya[tva]ṃ vā sāṃkhyasya svayaṃ vādino asiddham // NB 3.63-64: tathā svayaṃ tadāśrayaṇasya vā sandehe 'siddhaḥ // yathā bāṣpādibhāvena sandihyamāno bhūtasaṃghāto 'gnisiddhāv upadiśyamānaḥ sandigdhāsiddhaḥ // NB 3.65-66: yathā iha nikuñje mayūraḥ kekāyitād iti // tadāpātadeśavibhrame // NB 3.67: dharmyasiddhāv apy asiddhaḥ, yathā sarvagata ātmā iti sādhye sarvatropalambhamānaguṇatvam //
NPra 3. 2. 1: tatrāsiddhaś catuḥ prakāraḥ / tadyathā / (1) ubhayāsiddhaḥ, (2) anyatarāsiddhaḥ, (3) saṃdigdhāsiddhaḥ, (4) āśrayāsiddhaś ceti // HTU 23: tatra pakṣe 'siddhatvād asiddhasaṃjñako hetvābhāsaḥ // HTU 35: daśaite 'siddhasaṃjñakā hetvābhāsāḥ //
TSop 3.11: tatraikasya rūpasya dharmisaṃbandhasyāsiddhau saṃdehe cāsiddho hetvāvhāsaḥ / ..... tad evam asiddhaḥ ṣaṭprakāraḥ // |
asādhāraṇa(anaikāntikahetvābhāsa) |
NPra 3. 2. 2. 2: asādhāraṇaḥ śrāvaṇatvān nitya iti / tad dhi nityānityapakṣabhyāṃ vyāvṛttatvān nityānityavinirmuktasya cānyasyāsaṃbhavāt saṃśayahetuḥ / kiṃ bhūtasyāsya śrāvaṇatvam iti // HTU 38: tathā śabdasya nityatve śrāvaṇatvaṃ hetuḥ sapakṣavipakṣayor apravartamānāt / asādhāraṇānaikāntikaḥ // |
avyatireka (vaidharmyadṛṣṭāntābhāsa) |
NB 3.134: avyatireko yathā, avītarāgo [ayaṃ] vaktṛtvāt / vaidharmy[eṇ]odāharaṇam, yatrāvītarāgatvaṃ na asti na sa vaktā, yathopalakhaṇḍa iti / yady apy upalakhaṇḍād ubhayaṃ vyāvṛttaṃ tathāpi(/yo) sarvo vītarāgo na vakteti vyāptyā vyatirekāsiddher avyatirekaḥ // NPra 3. 3. 2. 4: avyatireko yatra vinā sādhyasādhananivṛttyā tadvipakṣabhāvo nidarśyate / yathā ghaṭe mūrtatvam anityatvaṃ ca dṛṣṭam iti // HTU 78: avyatireko yathā / kapilādir avītarāgo vaktṛtvāt / yatrāvītarāgatvaṃ nāsti na sa vaktā yathopalakhaṇḍa iti / yady upalakhaṇḍād ayaṃ vyavṛttas tathāpi sarvo vītarāgo vakteti saṃdehaḥ // TSop 3.20: avyatireko yathā vītarāgo vaktṛtvāt / yatra vītarāgatvaṃ nāsti na sa vaktā yathopalakhaṇḍa iti / yady api upalakhaṇḍād ubhayaṃ vyāvṛttam / tathāpi sarvo vītarāgo na vakteti vyāptyā vyatirekāsiddher avyatirekaḥ / |
20件中20件表示